Igår åkte jag och Jonas in till stan, vi fick ta bussen eftersom bilen är insnöad...Åh denna snö... När ska det ta slut?! Senare på dagen fick jag sedan ett mms från pappa som är i Spanien...då blir man lite avis. Jag vill också ha värme!!! Som tur är har jag ju Jonas och missen som kan värma mig :)

Idag var jag uppe med tuppen, nåja med Jonas iaf när han skulle gå till jobbet. Vilket innebar klockan halv 7! Jag tog en snabb dusch för att vakna till liv, åt lite frukost och sedan satte pluggandet igång klockan 7!!! Jag behöver kanske inte berätta att mitt liv inte är så kul just nu..

Jag har iaf lyckats vara ganska effektiv. Jag är nu klar med sammanfattningen om allt utom infektionssjukdomarna som jag funderar på att skita i och göra vid omtentan. Imorgon ska jag börja plugga in allt och jag hoppas att så mycket som möjligt fastnar i huvudet!

Nu börjar jag bli ganska trött i huvudet och funderar på att ta en paus med lite fil och flingor. Kan ju även berätta att jag fick rosor av Jonas igår på Alla Hjärtans Dag :) Och han har lovat att sköta handling, matlagning och städning denna veckan vilket jag är väldigt tacksam för! Jag har världens bästa sambo :)

Jag har fått ett sugmärke på halsen! Av katten!!! Hon brukar "sutta" på min arm på kvällen innan hon somnar och på morgonen när hon vaknat. Hon tror kanske jag är hennes mamma ;) Och igårkväll var inget undantag förutom att hon då låg och slickade mig på halsen och mös. När jag sedan skulle gå och lägga mig såg jag att jag hade fått ett stort sugmärke! Jonas höll ju på att bryta ihop av skratt! Nu kan jag inte visa mig bland folk utan sjal eller halsduk ;)

Igår var vi hos veterinären med Gizmo eftersom hon har skabb i öronen. Vi fick frågan minst 2 gånger om vi visste att det var en hona, med tanke på namnet.. Men det vet vi ju :) Gizmo tyckte inte att det var något speciellt roligt besök... Hela eftermiddagen låg hon sedan utslagen i soffan och tog igen sig efter den dramatiska upplevelsen. ;)

Ursäkta min bedrövliga uppdatering här men det finns ingen tid.. Mitt liv består just nu endast av föreläsningar och plugg.. Ändå så vet jag att min chans att klara hela tentan är minimal. Det gör att jag känner mig ganska uppgiven. Det hade varit en sak om jag hade struntat i att plugga men när det är allt jag gör och jag ändå inte känner att jag klarar det så känns det ganska hopplöst! Imorgon är det läkemedelsberäkningstenta. Jag hoppas jag klarar den men annars är det inte hela världen jag är mer orolig för den stora muntliga och skriftliga delen av sjukdomarna.

Nej nu får jag väl gå tillbaka till mina tjocka böcker igen.. Jag behöver kanske inte berätta vad min helg kommer att bjuda på. Hoppas ni får det betydligt mysigare!